Jag har länge velat kunna gråta tysta tårar. De tårar som bara faller ner utan att en gör det minsta väsen av sig. Jag minns att jag läst om detta, förmodligen i någon tonårsbok eller tidning. Men det har liksom alltid slutat i samma resultat.
T.ex Sitter och skriver vad som kan tänkas vara ett kärleksbrev i ren desperation till någon som inte ville ha mig. (Jag var säkert runt 15-16 år) Först rinner det ett par droppar på brevet, sen mer och till slut lite snor. Hulkandet vet inga gränser.
Och värst har alltid det där hulkandet varit. Jag kan t.ex inte prata i telefon över huvud taget när jag gråter. Det kan låta såhär ungefär: Jo, buuuhuuu buuhuuuu haalfold ns buuhuubuu buuhuu. Personen i andra änden ba:? (Vet alltså ens ej varför jag är ledsen)
Min fråga är således: Kan man gråta utan att hulka? Kan man lära sig att gråta och samtidigt prata i telefon? Är dom tysta tårarna bara en myt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar