Livet rullar på.

Nu är flytten gjord. Bott i Trosa i en vecka drygt. Det har varit en mindre härlig vecka dock som började med att Hannes blev sjuk som sedan hoppade över till mig. Det ljuvliga småbarnslivet!

Gigantiska beslut har fattats!

- jag ska börja plugga igen
- jag ska börja träna igen
- jag ska sluta röka igen

Så länge jag lyckas med ett mål är jag nöjd. Sen får resten bli en bonus.

Nu ska jag klä på bebis för en promenad.

Hejsvejs!

Könande av barn och duktighets.

Det här kommer vara lite rannsakande. En del av det i varje fall.

Jag är mån om att bli respekterad för att jag fostrar Hannes så "könlöst" som möjligt. Med könlöst menar jag alltså inte enbart mörka färger och jag kallar honom definitivt inte cool eller tuff. Däremot märker jag att jag har svårt att respektera föräldrar som definitivt könar sina barn. Klär sina små bebisar i de mest opraktiska utstyrslarna ever. Jag blir irriterad. Nu har jag ju blivit medveten om det och försöker tänka på det. Alla gör så gott en kan och alla fostrar på sina egna vis och vad en anser är rätt.

Jag har läst lite om att duktig:a sina barn. Att dom är duktiga i alla olika sammanhang. Äter upp maten, klär sig själva, ritat nåt på ett papper osv. Däremot måste jag läsa mer om det för att kunna förklara och övertyga. Jag vet hur jag tänker men jag kan verkligen inte riktigt förklara än. Mer än att jag tror att det lätt blir prestationsångest. Att hela tiden måste vara duktig. Det måste ju finnas andra begrepp än just duktig?

Nåja, jag vet iaf vad jag vill lära mig mer om.

Det märkliga livet.

Denna veckan har sambon varit hemma. Sammanbrottet, väggen, har funnits alldeles för nära. Rakt i ansiktet t.om. Det har varit skönt och väldigt befriande att ha haft honom hemma. Han har styrt nästan allting och jag har bara lunkat här i princip.

I tisdags åt jag frukost med A. Vi möttes halv åtta (HALV ÅTTA!) på plattan och gick sen vidare till nåt hotell. (kommer ej ihåg vilket) Där käkades hotellfrukost. Alltså, detta att betala 85 kr och sen äter man två frallor och en pannkaka. Haha. Men det var mysigt och välbehövligt.

Igår träffade jag en gammal vän igen. Vi har varit astjuriga på varandra i över ett år. Helt jävla galet. Innan jag tog kontakt med henne hade jag gått omkring ett tag och funderat på detta. När min vän gick bort i våras blev hela livet så påtagligt. Livet är för kort helt enkelt. Och på nåt sätt var det som att slussas tillbaka till våren/sommaren förra året. Som att inget hade hänt. Och det var skönt att få sitta med henne igen med en kopp kaffe och tjata och skratta.

Idag ska jag hänga med M och A. Vi ska äta ost, skinkor, korvar och mängder av grönsaker och frukter. Kanske att det slinker ner ett glas vin. Jag har inte riktigt bestämt mig än. Eftersom psyket är som det är just nu vet jag inte om vin är så himla bra men å andra sidan är detta sista tillfället innan jag flyttar (och innan det blir väldigt komplicerat att ses en hel kväll utan bussar eller tåg som måste passas) så tänker jag att jag nog kan offra mig. Dessutom mår jag lite bättre psykiskt än jag gjorde i början på veckan.

Nu vaknar liten bebis så nu ska jag in och hämta honom innan sambon vaknar. Om jag hinner. Hejsvejs!