måndag 12 maj 2014

Let the wind carry you home.

Beyond the suffering you've known
I hope you find your way
may you never be broken again

Vägen en går på är aldrig nånsin helt rak. Det svänger till och ibland blir svängarna lite för snäva och en snubblar till, famlar runt och vet inte riktigt hur en ska lyckas bli stabil. Men då är det skönt att ha vänner och familj som stöttar upp en tills en kan stå på egna ben.
Dödsfall är aldrig roligt. Det är aldrig roligt att förlora en person som betytt så himla mycket. Även om det är en person som en kanske inte haft kontakt med på länge så har den alltid funnits i hjärtat.
Och smärtan som en anar bodde i hjärtat hos personen gjorde livet outhärdligt.

Det är ledsamt. Och det gör ont. Och jag hoppas så innerligt att det finns ett liv efter detta, att mina vänner som är borta möts igen.


1 kommentar:

  1. jag tror det finns ett liv efter detta då man är ihop med vänner och kompisar
    inga hårda ord eller slag bara kärlek

    SvaraRadera