Jag ska gnälla lite. Så ni vet. Ni kan ju välja att strunta i att läsa. Vilket är bra. Att jag förvarande innan då alltså.
Iaf. Jag har varit hemma själv i två veckor nu. Tror jag. Jag har ingen tidsuppfattning längre men det borde vara så. Och det känns som att jag har varit hemma ett år. Jag har inget socialt liv alls under veckorna utan inväntar att sambon kommer hem och sen lagar vi middag, kollar på masterchef australia och sen lägger vi oss. Mån-fre. Så helgen är då jag får leva lite. Vilket kan tänkas lite jobbigt för min sambo eftersom han aldrig får riktigt lugn och ro. Men så är det. (han klagar för övrigt inte. eloge för det!)
Fast mitt riktiga gnäll var inte det. Utan det är att som jag skrivit, jag spenderar varenda dag innanför hemmets väggar, jag går upp ca 9, äter frukost, pratar i telefon med någon av mina kompisar, runt 12 äter jag lite lunch, går och vilar, går upp och sätter mig vid datorn fram tills min sambo kommer hem. Och då får den stackaren diska eftersom jag inte orkar göra det. Och jag lagar någon enkel middag.
Nej, det är egentligen inte synd om honom för att han måste diska. Men jag får dåligt samvete. Jag går hemma 24/7 och kan inte ens diska. Han ger mig över huvud taget inget dåligt samvete, utan det gör jag så bra själv. Jag känner mig lat och oduglig. Jag går inte ens ut på en liten jävla promenad. Ni hör ju.
Så. Nu känns det lite bättre när jag fått skriva av mig. Tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar